followthewhitebunny

- Jag har förväntningar på mig själv som jag aldrig skulle kunna klara av ändå.
- Jag är tjock.
- Jag har 0 självkänsla.
- Jag har blivit sårad så jävla många ggr av samma person så jag kommer aldrig att lita på en människa igen.
- ALLA baktalar varandra.
- Jag har aldrig roliga utgångar längre. Det slutar ALLTID med att man får sitta och lyssna på en jävla massa snack om box osv.... (sen när bryr jag mig om vem som vart nerslagen i Årstaberg sommaren 07?)
- Jag är trött på alla som tror sig veta mitt bästa.
- Jag är trött på alla som tror sig veta hur jag mår.
- Jag är tött på alla som försöker få mig att göra saker som jag inte vill.
- Jag är trött på att försöka vara ALLA till lags.
- Jag är trött på att ALLTID behöva sitta och fundera innan jag skickar iväg ett sms så att det inte kan misstolkas och det slutar med att man bråkar i minst 3 dagar om en skitsak.
- Jag är trött på att jag aldrig får tid för mig själv. Att någon aldrig lyssnar på mig egentligen. Att alla drar sina egna fördelar i de jag säger. Att ingen egentligen lyssnar.
- Jag är trött på att jag aldrig får göra någonting som jag vill. Men att andra tar för givet att de får göra som de vill.


Jag är trött på att det nog inte finns en endaste människa jag litar på fullt ut längre...
men de som jag är mest trött på, är att jag känner så mycket, sååå jävla mycket, ändå r jag helt jävla tom innuti. Det finns inte en endaste känsla av kärlek, uppmärksamhet, sorg, lidande..... jag är som en levande zoombie. Jag finns och jag är här, men jag är helt jävla tom inuti.